Er erklärte, wie man das absolute Individuum überwindet, in sich selber die Welt der Vorfahren entdeckt und so zur Gemeinschaft mit den Menschen findet. Diese Gemeinschaft stellte er als Utopist sich vor als Herrschaftslosigkeit, Freiheit, Individualismus - als Anarchismus. Doch Anarchismus in Gemeinschaft, und diese verwirklicht im Sozialismus. Doch nicht im gleichschaltenden Sozialismus des Marxismus, sondern im individualistischen Sozialismus - im sozialistischen Anarchismus.

Das war sein Lebensziel und er hätte auch zeigen können, dass es funktioniert, hätte man ihn nach der Münchner Räterepublik nicht ermordet.

Hier nun eine kleine Arbeit als Einführung in seine Ideen, samt Kritik.

Tibet, geheimnisvolles Dach der Welt, Sitz erleuchteter Mönche — nur einer legt sich quer: Gendun Choephel heisst der streitbare Mönch, der sich 1934 vom klösterlichen Leben abwendet und in die Moderne aufbricht. Er ist ein Rebell, der die Gemüter der tibetischen Obrigkeit erhitzt. Ein reinkarnierter Lama, der auch die Frauen und den Alkohol liebt. Ein Freigeist, der seiner Zeit weit voraus ist und heute zu einem Hoffnungsträger für ein freies Tibet geworden ist.

Die cineastische Zeitreise nimmt die Lebensgeschichte dieses unorthodoxen Mönchs zum Anlass, um ein Bild von Tibet aufzudecken, das gängigen Klischees zuwiderläuft. Zahlreiche verblüffende und seltene historische Aufnahmen werden hier erstmals einer breiten Öffentlichkeit zugänglich gemacht. Elegant und überraschend verwebt der Film Damals und Heute: Archivbilder von prächtigen Karawanen und Klöstern wechseln sich ab mit Szenen von Discos und Bildern von mehrspurigen Schnellstrassen in Lhasa, wo Pilger sich niederwerfen, um ihr Heiligtum zu umrunden.

ANGRY MONK gibt einen aktuellen und faszinierenden Einblick in ein Land, dessen schicksalhafte Vergangenheit sich im heutigen Alltag — vielfältig und widersprüchlich — spiegelt.
Das Roadmovie erzählt von einem, der auf ausgedehnten Reisen nach etwas sucht, was das alte Tibet aus seiner Erstarrung lösen könnte. Der Querdenker Gendun Choephel bleibt stets offen für das Neue. Er ist fremd in der Heimat und heimatlos in der Fremde — ein Wanderer zwischen den Welten.

http://www.angrymonkthefilm.ch/

Det var på morgonen när jag satt på bussen på väg till HC, i ett hav av jätteuppsnofsade fjortisar med brunpudriga ansikten, svart kajal och massa svart mascara, stora tuperade hår med massa hårspray, gap och skrik om killar som hade sagt si och gjort så, mobiler och sms och jag vet inte vad.....

Där då mitt i allt, kom det en tjej typ i samma ålder, inget smink, med bara en keps, vanliga svarta jeans och en STOR t-shirt på sig. Rosa. Och under armen, en skateboard. Thats it. Jättesnyggt.

Inget ont om fjortisar med stora hår....MEN...det var uppriskande att se en rebell.

I am standing in the front of the boat, I can see the coast getting nearer and nearer, finally, after a week onboard this boat it is at last time, time to fight, time to make ourselves free. I am ready.

We have sailed for days, me and my fellow comrades, we boarded our yacht Granma in the middle of the night on November 25th, since we left the Mexican coast heading for Cuba it has stormed heavily, we have all been very ill and hungry and we are several days delayed. We have lived 82 persons on a yacht built for twelve for a long, long week.

But we do not suffer from the poor conditions, we do not feel the pain or the hunger - we fight this as we are about to fight the dictatorship in our country. This is just the beginning.

This is what we and I have been waiting for, the chance to fight, the chance to crush Batista, his army and the Americans who are holding our country and our people hostage. It is my duty to fight, I know it will not be easy but I have to.

A person who is not free is not a person but an animal trapped in a cage, it is time now for me to be a person instead of an animal, to be a man and a soldier.

I hear the commander, our chief, el jefe, Fidel, preparing us - it is almost time, we are almost there, we are about to make history.

Today is the second of December 1956 and I am a Cuban revolutionary on board Granma alongside with the rest of the rebel army at the Cuban coast, I am a part of it and it is a part of me. The fight for Cuban freedom is about to start. I am ready.

Mer om granma, kuba, cuba, revolution, engelska, tal, skola, rebell, batista

[ Refrain ] Siehst du die Sonne da hinten am Horizont? Ich weiß dass wenn wir kämpfen eine bessere Zeit kommt. Siehst du die Sonne da hinten am Horizont? Wenn wir mehr Wärme spenden werden wir reichlich belohnt. [ /Refrain ] Hör zu:

Ich erleb so viel Kummer und sehe soviel Sorgen, sie denken nur an Heute und niemals an Morgen, sie pflanzen soviel Leid und ernten dann den Schmerz, es brennt wie Feuer auf meiner Seele und zerreißt mir das Herz. All die wartenden Kämpfer erhebt euch in den Widerstand, wir verbreiten die Nachricht der Liebe über das Land und werben für das Leben denn es liegt in unserer Hand. Wir wollen wir wollen doch nur die Freiheit.
Kannst du die Sonne sehen? Kannst du sie Sonne sehen, oh sie ist doch so schön.
Siehst du die Sonne da hinten? Siehst du die Sonne dahinten am Horizont? Ich weiß dass wenn wir kämpfen eine bessere Zeit kommt...

Bob Marley - Revolution

Revelation reveals the truth. A Revolution.
It takes a revolution, to make a solution. Too much frustation, so much confusion.
I don't wanna live in the dark, can't trust no shadows after dark. So my friend I wish if you could see, like a bird in the tree, the prisoners must be free.

Direkter Link zum YouTube-Video

Never make a politician, grand you a favour, they will always want to, control you for ever..
Lightning, thunder, brrrrimstone and fire.....

Tracy Chapman - Talkin' Bout A Revolution

Don't you know. They're talkin' bout a revolution. It sounds like a whisper.
Don't you know. They're talkin' bout a revolution. It sounds like a whisper.
While they're standing in the welfare lines. Crying at the doorsteps of those armies of salvation. Wasting time in the unemployment lines. Sitting around, waiting for a promotion.

Direkter Link zum YouTube-Video

Poor people gonna rise up and get their share. Poor people gonna rise up and get what's theirs.
Don't you know. You better run, run, run..
Oh I said you better run, run, run
Finally the tables are starting to turn.
Talking bout a revolution.

Es ist an der Zeit...

After the successful production in Tokio two members of the German Punkrocketeers, the “Donots” will be hosting for our production. We will produce appr. 20 – 24 modules including band interviews, plus 1-2 sidestories about this huge event.
Apart from MTV, we are the only production company on site... (The 2 presenters of the “Donots” support with special Interviews... from Musicer to Musicer!)
The modules will be uploaded shortly after the event and will be available on several music-websites and rebel.tv

"Patse" from the REBEL TV Crew with the "DONOTS" in Tokio

"DONOTS" in Tokio

Jaja.

Nachdem nicht namentlich zu nennende Klassenmitglieder Mütter und andere Familienmitglieder in einen äußert liebenswürdig aufgebauten Dialog miteingebaut hatten, werden Fehler analysiert, doch leider ist nichts positives zu vermerken

-------------------------

Da mit dem Verfasser des Familienmitgliedsliebenswürdigkeitshomoehendialogs meine Wenigkeit angesprochen wird regt sich natürlich ein gewisser Rebellentum in mir. Der sich zunehmends steigert und gegen die ANALystin richtet. Welcher aber größtenteils ins aberwitzige abrutscht, aufgrund der zwei vertretenen Quartbankmitglieder, die ebenfalls jenen Homoehenkurs besuchen ...

Fragen bleiben, Antworten fehlen... ach ist das schön

Jaha, här satt man då en söndag eftermiddag och försökte få sig lite lugn och ro. Trött som jag var efter en dags APU så reflekterade jag inte särskilt mycket över att det dansade en prick framför mina ögon. Så kan det ju bli om man är sömnig. Att pricken däremot startar en konversation är lite mer ovanligt, så jag satte nästan kaffet i halsen när jag hörde en röst som sa:

- Hallå, hallå! Har du någon allergimedicin?

- Ursäkta, vem är det jag talar med?

- Vet du inte vem jag är?

- Nej, borde jag det?

- ALLA vet vem jag är, jag är Pi, den rebelliske lille pixeln!

- Jaha du och var kom du ifrån då?

- Från Drottningen såklart! Jag umgås bara med fint folk.

- Då är jag ledsen att meddela att jag tyvärr inte är särskilt blåblodig.

- Äh, du är snygg, så du får duga.

- Jaha, tur det då. Du ser däremot inte så grann ut, hur har du lyckats svullna upp på det där viset?

- Ja vad tror du? Jag frågade väl efter allergimedicin, eller hur? Men du kanske är lite efterbliven?

- Hörrdudu, om du inte var så svullen så skulle jag sparka iväg dig illa kvickt, den där tonen får man inte tala till mig i! Men jag förstår att det är den besvärliga allergin som gör dig så gnällig, så om du ber om ursäkt så ska jag se om jag kan hjälpa dig.

- Oj vad känslig du var då! Jaja förlåt då.

- Okey, jag förlåter dig och jag har en plan för hur vi ska lösa det här med allergin.

Jag öppnar snabbt upp Paint och ritar en säng åt lille Pi, där han genast lägger sig ner. Sedan ritar jag en stor spruta med allergimedicin.

- Hjälp! Vad ska du med sprutan till!?

- Jag ska ge dig något mot allergin lille Pi. Så om du bara lägger dig ner här en stund så ska jag ordna det här. Jag förstår att det är otäckt med sprutor, men ibland måste man göra något obehagligt för att livet ska bli behagligt igen.

- NEJ! Usch! Jag vill inte!

- Kom igen nu, du kan ju inte vara sådär svullen för evigt.

- ...om jag får en puss kanske jag kan gå med på det.

- Nej du, jag är upptagen så här blir det inget pussande.

- Men bara en liten en? Jag vägrar annars...

Att vara otrogen mot min pojkvän med en pixel kändes ju inte så lockande, så jag var tvungen att ta mig en liten funderare. Jag ville ju inte att Pi skulle dö av en allergichock, så jag var tvungen att tänka snabbt...

- Pi! Jag har en idé! Vad skulle du säga om att hamna hos en trevlig singeltjej istället? Jag skickar över sprutan till henne, så kan hon ge dig både spruta och puss.

- Mjo ja, okey då. Jag får väl gå med på det.

-Bra, då ordnar jag det, se till att uppföra dig bara, hon gillar inte ohyfsade karlar.

Pi lovade att uppföra sig och vips så var han ivägsänd till min underbara Dess.

—————————————

[Regler från Teflonminne som är ursprunget till denna spännande resa som vår lille pixel gör nu…]Vad jag vill, är att i det här fallet /Sugbloggen Nini Danny Stinnitus Danny Mymlan Josh Kristina af Knusselbo/ Drottningen/Danni Dess ska haka fast där PIs resa hos mig tar slut, när han blir oväntat teleporterad bort till fjärran marker, vad som sker sedan är helt upp till dig. Man får brodera ut hur mycket man vill men man får även vara kortfattad, men om man känner att man inte har lust alls att utveckla PIs öde ser jag helst att man skickar tillbaka PI till där han kom ifrån och han därifrån får fortsätta sin resa någon annanstans, så länge man ser till att PIs resa fortsätter och han slipper återgå till att bli en ensam stationär pixel utan framtid.Låt fantasin flöda, man kan göra mycket med en pixel, om du inte gör det för din skull, gör det för PIs!

Så: 1. Låt PIs besök hos dig ta vid där besöket hos den förra tog slut, försök knyta an historien så att man kan läsa den steg för steg utan att känna sig allt för borttappad.
2. Se till att veta vad PI gjort förut! Läs dig bakåt så att du ser vad som hänt tidigare.
3. Länka alltid till den som PI kom ifrån, och den som PI ska resa till, länka även tillbaka till den här posten så att jag kan fylla på PIs äventyr efterhand för de som vill läsa från början.
4. That’s it! Låt PI utvecklas, han är inte bunden att finnas i den extrema pixelform han finns i idag här på min blogg, anledningen till att hans perspektiv är begränsat till pixelnivå här är att han just nu börjat upptäcka världen runtomkring, man behöver inte hålla på och finlira så mycket med honom, men han får inte tappa sin identitet!
5. Ta väl hand om honom!

So zum Beispiel